Kopplat till det jag skrev igår om att ”Skapa friska kulturer” kan en beprövad och praktisk väg framåt vara att ”ta pulsen” på organisationens obalanser. Ett grundexempel på obalans är när det företaget uttalar är viktigt inte hänger ihop med det företaget vill åstadkomma och det verksamheten gör i praktiken. Medarbetarundersökningar vänder inte på stenarna i dessa frågor på ett relevant och nyanserat sätt. Pulsmätningen ger insikter om varför kvalitetsproblem har ökat, varför inte säljarna når sina mål, varför sjuktalen är höga eller vad som kan göras för att företaget ska gå ännu bättre. En form för pulsmätning är att en tränad resurs under ett antal dagar gör djupintervjuer och gruppintervjuer med frågor utifrån de tre systemnivåerna; Värderingar, Intentioner och Beteende. Formen för pulsmätningen är inte ”rocket science”, men att ha tränade ögon och öron för att genomföra det i praktiken, kräver sin kompetens. Medarbetare är intelligenta. De har ofta stor insikt i vad som är obalanserat. Och en sammanställning och analys av den informationen kan ge ledningen möjlighet att förbättra både ekonomiskt resultat och hälsan hos medarbetarna.
Reflektionsfrågor: Vilka obalanser finns i den verksamhet du verkar i? Och vad gör ledningen åt detta? Är det dags för en pulsmätning?
/Fredrik Langborg
