I veckan höll jag ett ledarutvecklingsprogram för ett stort svenskt företag. I större verksamheter är det lätt att det blir vattentäta skott mellan avdelningar och enheter - den ena handen vet inte vad den andra gör. Det var därför glädjande att höra diskussionerna där deltagarna som representerade olika delar av produktion, logistik samt säljkår såg tydliga kopplingar mellan sina olika delar i kedjan. När hela kedjan fungerar optimalt får kunderna ut det mesta av leveransen och lönsamheten kommer som ett brev på posten.
Idag deltog jag i ett av Lernias utbildningskoncept där en organisation tydliggör sina värderingar i form av att presentera kniviga “vardagshändelser” för medarbetarna. Medarbetarna får diskutera olika handlingsalternativ i ett sk “Värderingsspel”. Blandade grupper av medarbetare arbetar tillsammans och diskuterar fram ändamålsenliga handlingsalternativ. Dialogen skapar både samsyn och givande diskussioner där deltagarna tycker olika.
Min poäng med ovanstående exempel är att det finns stor nytta med att skapa former för att “alla ska prata med alla” i verksamheten. Dialogen gör att systemet (verksamheten) kommunicerar effektivare vilket kommer kunderna tillgodo samtidigt som arbetsglädje och samverkan förbättras. Som jag ser det är dialog är en nyckel i förändringsarbetet. Och det krävs struktur för att dialogen ska utveckla verksamheten.
Reflektion: Hur ofta sker dialog mellan enheter i den verksamhet där du verkar? Hur välutvecklad är förståelse och samverkan mellan olika delar av verksamheten? Vilka former skapas för verksamhetsutvecklande dialog?
/Fredrik Langborg
Skriv kommentar