I den vinstmaximerande företagsmodellen (den vanliga) anpassas verksamheten efter bla kundkrav och opinion. I sämsta fall är det bara bilden av verksamheten som anpassas via media. Läs den intressanta artikeln “Miljön viktig – om imagen höjs“ på E24. En intressant uppgift där är att 80 % av en produkts klimatpåverkan avgörs redan i designstadiet. Det öppnar för nya möjligheter. Läs även “Tungviktare långt från klimatmålen“.
När insikten om den globala uppvärmningen och dess konsekvenser sjunkit in vill alla verksamheter visa sina planer och åtgärder för ett bättre klimat. Problem blir det när ledningens värderingar i grunden ändå handlar om att vinsten ska vara maximal. Miljöåtgärder kan göras, bara det inte tummar på vinsten. Egentligen har jag inga problem med vinstmaximering. Rättare sagt, jag förstår och accepterar att dessa värderingar finns. De har skapat mycket gott i samhället. Och en del problem på samma gång. Det som nu behövs är ett bättre och uppdaterat ramverk (regleringar, kontroll och ekonomiska incitament) som gör att det inte blir lönsamt att strunta i miljö, klimat och även sociala förhållanden. Regler och prismekanismer anpassar det vinstmaximerande företaget sig till. Och värderingar utvecklas efter hand i samhället i takt med att nya problem dyker upp, som tex den globala uppvärmningen. Fler verksamheter kommer sannolikt att startas från andra utgångspunkter än maximal vinst till ägarna. För att på lång sikt få fortsatt få acceptans för det kapitalistiska systemet, behövs förändrade mål i verksamheter där verklig hänsyn tas till klimat/miljö/människor. Inte bara läpparnas bekännelse i PR-arbetet.
Reflektion: Vilka är de djupt liggande värderingarna som styr de verksamheter där du har insyn? Vilka beteenden manifesterar dessa värderingar i vardagen?
/Fredrik Langborg
