Det pekar på en stor kris i det ekonomiska systemet, inte bara en djup svacka i konjunkturen. Storlek och konsekvenser är inte överblickbara i detta läge mer än att krisen sprider sig snabbt. Och frågan är om det räcker att världens riksbanker pumpar in miljoners miljarder i systemet för att rädda det. Eller om det är så att det är själva grunden som systemet vilar på som måste göras om. Ett system som bygger på oändlig materiell expansion där jorden utarmas på resurser och där fastigheter uppvärderas med 20 % per år kommer inte att hålla i längden. Kanske är det en tydlig början på det sönderfallet som vi bevittnar just nu. Jag tror inte nödvändigtvis världens ledare håller med mig. De kommer förmodligen göra allt som står i deras makt för att skapa likviditet i systemet (det gör de redan), prata lugnande med befolkningen för att de inte ska ta ut sina pengar från bankerna (det gör de också), höja insättningsgarantin (dagens åtgärd i Sverige) och på olika sätt stimulera fortsatt och ökad konsumtion. Det jag spekulerar i är om det är så stora obalanser i det globala ekonomiska och ekologiska systemet att dessa åtgärder inte kommer att räcka. Då känns det läskigt. Och samtidigt finns möjligheter att börja fundera på vilket system vi vill ha. Förslagsvis behövs mycket frihet (som vi har idag) samtidigt som vissa saker ska regleras betydligt hårdare (att förstöra miljö/ekosystem och människors hälsa ska inte vara lönsamt). Om värderingsförändringar sker där ”suget efter saker” minskar och vi istället bygger verksamheter som skapar hälsa och hållbarhet – då har världen en ljus framtid. I en sådan framtid arbetar verksamheter med att skapa verkliga värden och inte fiktiva värden som tex snabbt ökande fastighetspriser.
Reflektion: Vad är verkliga värden för dig? Vad är fiktiva värden i verksamheter? Vilket ledarskap krävs i tider som dessa? Hur kan hållbar tillväxt ske i en verksamhet?
