Changework - att arbeta med förändring

Öka fokus på möjlighetstänkande

Fredrik Langborg — Sat, 25 Sep 2010 06:12:01 +0000

I veckan har jag jobbat med fyra olika verksamheter (utveckling en arbetsgrupp och en ledningsgrupp samt individuell coaching av två ledare). Det är kompetenta människor jag jobbar med. Något som slår mig är behovet av att gå från överdriven uppmärksamhet på ”problem” till att istället ägna energi åt att upptäcka ”möjligheter” i den nuvarande situationen. De grupper och individer som inte ”kommer vidare” från den situation de befinner sig i ger ofta för mycket mentalt fokus på att gräva i problem, och ältar ofta det som skett i dåtid. Energilösa känslomässiga tillstånd skapas. De som istället skapar ramar i sina möten, diskussioner etc för att tänka i möjligheter, lösningar och upptäcka potential skapar mer energi i samarbetet och når snabbare sina mål. De riktar fokus på nutid och framtid. Och tar tillvara de positiva lärdomar de har från dåtid. Människor mår bättre i en möjlighetsskapande miljö. Mer blir gjort. Människors potential tas tillvara!

Reflektion: Hur utvecklad är ”möjlighetskulturen” i de sammanhang där du verkar? Vad kan förbättras och förstärkas? Hur mår du när möten fokuserar på lösningar och möjligheter? Tränar verksamheten sina medarbetare och chefer att skapa lösningar och möjligheter?

Entusiasm om möjligheterna med invandring

Fredrik Langborg — Thu, 23 Sep 2010 17:18:12 +0000

Dagens DN Debatt tar idag upp den fråga jag skrev ett kort inlägg om igår, i artikeln ”Vi efterlyser debatt om invandringens problem”. Mycket bra. Jag vill samtidigt lägga till behovet av mer entusiasm när vi talar om invandringspolitikens möjligheter. Och entusiasm om att vi kan bli ett föregångsland. Debatten tenderar att vara defensiv, mer av att hantera SDs retorik än att sätta upp en attraktiv målbild. Låt oss nu ta ett antal kliv framåt, vända på alla stenar i invandringspolitiken och locka ut trollen i dagsljuset. Sverige har chansen att göra en positiv förändring!

Reflektion: Vad krävs för att fler ska välja att tänka på invandring som en fantastisk möjlighet? Vad händer med debatten när vi argumenterar utifrån genuin entusiasm?

Tack SD – nu kan vi bli bäst i världen på generös invandringspolitik

Fredrik Langborg — Wed, 22 Sep 2010 18:58:15 +0000

Jag tänker att SDs inträde i riksdagen är ett symptom på förändringsrädsla, att SDs uppfattning b l a är den svenska kulturen har påverkats på ett negativt sätt av andra kulturer genom invandring. Fast världens problem är våra problem. Min åsikt ska ta ett stort ansvar för att människor behöver ett nytt land att komma till. Vi ska driva en generös invandringspolitik. Låt oss vända på invanda föreställningar om invandring. Varför ska vi prata om invandring som ett problem? Varför inte välja att uppfatta invandring en fantastisk möjlighet för Sverige? Att det gör vårt land rikare, både ekonomiskt och kulturellt. Samtidigt ska vi med öppna ögon och öron betrakta utmaningar som sociala problem, arbetslöshet, frihetsbegränsningar, språksvårigheter mm. Vi har nu en möjlighet att tänka innovativt för att hantera utmaningarna. Och göra Sverige till det bästa landet i världen på invandrings- och integrationspolitik. Är vi riktigt duktiga kommer andra länder att ta efter. SDs intåg har på ett väldigt tydligt sätt gett alla som är för en generös invandringspolitik en spark i baken att göra något fantastiskt positivt av den situation som Sverige befinner sig i. Låt oss kvala upp ärmarna och gripa möjligheten att bli ett föregångsland! Och gå från förändringsrädsla till att välkomna en ström nya impulser från andra kulturer som gör oss rikare både emotionellt, kulturellt och ekonomiskt.

Reflektionsfrågor: Hur kan vi göra Sverige till ett föregångsland i att ta emot och integrera nya medborgare? Hur kan vi dra ekonomisk och kulturell nytta/glädje av invandringen? Hur kan vi med respekt för andra formulera tunga argument i politiska diskussioner för en generös syn på invandring? Hur kan vi på ett öppet sätt, kreativt skapa nya lösningar som gör oss bäst i världen på invandring och integration?

Epokskifte – Sverige har förändrats

Fredrik Langborg — Mon, 20 Sep 2010 11:50:48 +0000

Ett främlingsfientligt parti är demokratiskt vald till riksdagen. En borgerlig regering har blivit omvald. Socialdemokraterna gör sitt sämsta val sedan första världskriget. Något har stort har hänt i Sverige. Värderingar har förändrats i Sverige och det symboliseras av detta nya parlament. Den mest utskällda regeringen under min livstid har fått förnyat förtroende – och fler röster än i förra valet även om de inte har majoritet i riksdagen. De rödgröna backar rejält. Det är ett epokskifte i Svensk politik och en intressant förändring av vårt land. Nu blir det en spännande, skrämmande (?) och intressant fortsättning. Jag är nyfiken på hur partierna kommer att hantera den situation som uppstått. Dialog, argumentation och lösningsorientering bör få råda för att komma framåt – samtidigt som viktiga värden som tolerans, mångfald, gemenskap, trygghet och frihet tas tillvara.

Reflektion: Hur kan ett uttalat främlingsfientligt parti få 20 riksdagsplatser i Sverige? Vilka problem upplever deras väljare att de traditionella partierna inte möter? Vilken verklighetsbeskrivning har de? Hur kan ett välkomnande, inkluderande och öppet samhälle fortsätta utvecklas? Vad krävs av oss alla som tror på tolerans och mångfald? Hur kan Sverige fortsätta att utvecklas till det bättre under de kommande 4 åren?

Rikta blicken mot livets infrastruktur – ekosystemen

Fredrik Langborg — Fri, 06 Mar 2009 12:46:59 +0000

I dagens Fokus ger biologen James Lovelock sin utmanande tanke att vi kan glömma hållbar utveckling. Att det har gått för långt och att 23 % av alla koldioxidutsläpp kommer från människans utandning (!). Han pekar på att det är mängden människor på jordklotet som är det stora problemet. Och att det är fåfänga försök vi håller på med när vi pratar om hållbar utveckling. Hans konkreta råd är bla att satsa stort på kärnkraft som är koldioxidfri. Detta är hårdsmält för miljörörelsen som haft Lovelock som guru sedan han lanserade sin Gaia-teori.

Från min utgångspunkt kan artikeln bidra till att fler överger en ensidig uppmärksamhet på människor, relationer, maktspel, kärlek, finanskris etc som jag menar dominerar vår samhällsdebatt och vardagsliv. Istället bör fler människor också ta in ökad medvetenhet om ”livets infrastruktur”, dvs på ekosystemens värde för mänskligheten och kopplingarna till människan. Det räcker inte att sortera mjölkpaketen. Sannolikt kommer betydligt större livsstilsförändringar att krävas, inom bara några decennier. Och med ökad medvetenhet om detta kan vi hantera de utmaningar vi som mänsklighet står inför.

Reflektera: Hur nyfiken är du på ekosystem och dess relation till människan? Vad tänker du Lovelocks uppfattning om var jorden är på väg? Vad tänker du om behov av livsstilsförändringar för att klara av klimatkrisen?

Elektronikskrot dumpas i Afrika – hur säkerställer vi hållbar återvinning?

Fredrik Langborg — Sun, 01 Mar 2009 08:41:50 +0000

Greenpeace har utrustat en uttjänt tjocktv med gps-utrustning och lämnat den till återvinning i Storbritannien. Sex veckor senare hittas TVn i Ghana… SvD har ett reportage om detta i dagens tidning ”Världens soptipp”. Se Greenpeace bildspel med kommentarer här. Det är en bra dokumentation på en känt problem. Varje företag ska självklart säkerställa att dess produkter återvinns på ett hållbart sätt. Och i designstadiet av tex en TV borde det vara självklart att den byggs så att den lätt kan tas isär för att återvinna alla delar. Kostar det mer än i dag så får kunderna ta kostnaden. Det är orimligt att ha ett system där vårt skrot dumpas i fattiga länder och förgiftar människor och miljö.

Reflektion: Hur kan vi bli säkra på att vårt elektronikskrot återvinns på ett hållbart sätt och inte dumpas i tex Afrika? Hur kan vi sätta tryck på företag och myndigheter att alla produkter ska designas för enkel återvinning?

Remixkulturen är här – SVT bör ge fri tillgång till svenska folkets arkiv

Fredrik Langborg — Fri, 27 Feb 2009 19:26:35 +0000

SVT är, som alla vet licensfinansierat, närmare bestämt med 4 miljarder kronor per år om jag förstått saken rätt. SVT Vdn Eva Hamilton går ut på Brännpunkt i SvD och vädjar till politikerna att SVT ska få öppna sitt arkiv och streama en del av innehållet via sin sajt. Det är ett bra första steg. Fast som jag förstår det vill Eva Hamilton ändå behålla kontrollen över materialet och välja vad svenska folket ska få tillgång till. Istället borde svenskarna få ladda ned vad som helst från SVTs arkiv, spara det på sina hårddiskar och på kreativa sätt använda det på nya sätt. Remix-kulturen är här, tekniken finns så frågan handlar mest om modet att släppa kontroll och uppdatera upphovsrättslagarna så att de passar in i ett digitalt samhälle. Det verkar tyvärr vara lång väg dit.

Reflektion: Vad skulle du ladda ned om du hade fri tillgång till hela SVTs arkiv från din dator? På vilka sätt skulle svenska folket kunna använda arkivet i skola, konstnärligt syfte, eget lärande, eget skapande etc? Hur stora värden skulle en öppning av arkiven bidra med för vår befolkning?

Förståelse om varför det är som det är – bidragsförståelse

Fredrik Langborg — Fri, 13 Feb 2009 08:26:50 +0000

Larmrapporter kommer med jämna mellanrum i media. Ofta bygger dessa rapporter på studier som säger sig påvisa samband mellan tex en kemiskt ämne och hälsoeffekter. Är det så farligt med aspartam egentligen? Eller besprutade grönsaker? Vem ska jag tro på?

Varför mår en människa som hon gör? Varför är tillståndet i ett företag som det är? Bidragsförståelse ger enligt min mening en mer nyanserad uppfattning om vilket system som helst (tex värld, ekosystem, samhälle, verksamhet, grupp, relation, individ). Egentligen är bidragsförståelse ingen ny förståelse. Ändå agerar många som om vi lever i en värld av enkla orsakssamband. Som att enkla lösningar hanterar komplexa problem. Många människor förstår intuitivt att det är mängder av faktorer som exempelvis påverkar hälsan, lönsamheten, kvaliteten i produktionen, vem som vinner valet, om upplopp sker i Rosengård eller på annan plats, vilken kultur som Polisen har etc etc. Det är sällan en enda faktor som är avgörande.

En bättre förståelse om hur ett system hänger ihop att uppmärksamma bidragsfaktorer. Det är summan av alla negativa faktorer som gör att ekosystem idag trasas sönder och att djurarter försvinner i rasande takt från jordens yta. Inte en enskild faktor. Med enkelt orsak-verkan-tänkande förbises lätt negativa faktorer eftersom de kan betecknas som miniproblem. Däremot när alla dessa miniproblem summeras kan det bli ett stort problem. Med bidragsförståelse kan en mängd förändringsgrepp skapas för att påverka systemet i positiv riktning.

Reflektion: Vilka är de viktigaste bidragsfaktorerna för hälsa? Vilka bidragsfaktorer gör att din verksamhet är i det tillstånd som det är? Vilka bidragsfaktorer kan göra att världen blir ett bättre ställe att bo på?

PS Visst finns det raka samband som också är tydliga. Att sörpla i sig en deciliter kvicksilver leder till döden. Rökning är däremot ”bara” en negativ bidragsfaktor för hälsan. För alla som röker får inte cancer.

Metoder fungerar inte – ett nytt paradigm har växt fram i dess ställe

Fredrik Langborg — Tue, 10 Feb 2009 18:59:59 +0000

Fortfarande finns en övertro (min åsikt) på metoder som enkla lösningar på komplexa problem i vårt samhälle. Det är ju inte metoderna i sig själva som åstadkommer förändring. Det räcker tex inte att en lärare följer stegen i en pedagogisk metod för att skapa önskat lärande. Olika lärare som använder samma metod kan få helt olika resultat. Varför? ”Metod-fokus” leder inte till kvalitet eftersom det utelämnar andra viktiga bidragsfaktorer för framgång som exemepelvis samspel, tajming kunskapsnivå och anpassning efter elevernas mentala- och känslomässiga tillstånd etc. I en verksamhet så menar jag att ISO-standarden i sig självt inte garanterar kvalitet. Snarare är det uppmärksamheten på kvalitet och flexibiliteten i arbetet med kunder som bidrar till kvalitet. Det är två av många faktorer som skapar kvalitetsnivån i verksamheten. Att blint följa en metod leder till rigiditet när det istället är flexibilitet som behövs för att gång på gång skapa hög kvalitet i olika typer av sammanhang.

Ett relativt okänt område som växer sig större är Kommunikologi som har lämnat metodparadigmet och klivit in i ett nytt flexibelt paradigm. Kommunikologi är en disciplin som ”städat” i mängder av forskning, studier, metoder, modeller, teorier. Genom ett litet flexibelt material av ”nycklar” (mönster i och mellan människor) kan flexibilitet skapas och aktiviteter skräddarsys för att skapa önskad förändring hos individ, relation, grupp, organisation, samhälle, värld. Det låter kanske stort. Faktum är att det är ett paradigmskifte som skett i förståelsen av mänsklig utveckling och förändring. Se kommunikologiportalen.se för mer info. ”Nycklar” för flexibelt förändrings/utvecklingsarbete är identifierade. Det är bara att kavla upp ärmarna och jobba.

Reflektion: När du når framgång, vad är ”nycklarna” till den framgången? Vad är det som egentligen fungerar? Vad bidrar starkt till att en verksamhet blir framgångsrik?

Ska denna blogg leva eller dö – ”Att arbeta med förändring”

Fredrik Langborg — Tue, 23 Dec 2008 15:21:52 +0000

1. Under hösten har jag bloggat mycket sparsamt. Just nu funderar jag på hur jag vill göra med bloggen framöver. Framförallt ska jag tänka på syftet med den. Inläggen har pendlat mellan macroperspektiv och microperspektiv inom samhälle, verksamhet och på individnivå. Jag känner mig inte helt tillfreds med detta och tänker därför på en ”lösning” för bloggens – eventuella – fortsatta liv. Har du input så kommentera gärna.

2. Jag upptäckte att det av någon anledning gick ut ett mejl med ett gammalt inlägg till alla som prenumererar – konstigt – stunta i det eller läs det igen

I övrigt önskar jag dig en